Jag litar inte på människor i allmänhet.
Särskilt inte på den som inte blickar inåt
– den ljuger för sig själv.
Och än mindre på den som inte revolterar mot världen
– den ljuger för oss alla.
Att leva medströms i dag kräver lögner.
Och ur lögner växer inget gott.
-
Tilläggas kan att det är svaga människor som ljuger.
Svaga och fega, vilket är den värsta kombinationen i en människa.
Lögnen kräver nämligen det sämsta av oss. När vi ljuger är det just de värsta delarna av oss som mobiliseras. Från själens mörkaste skrymslen.
Lögnen är själens träck.
Sanningen är livets ljus.
Immanuel Kant. Tummen upp! Konsekvensen spelar ingen roll, sade han, det goda eller onda ligger i lojaliteten till en allmängiltig lag. Lögnen underminerar själva möjligheten till ett sant språk och tillit mellan människor och kan därför aldrig accepteras.
Hans rigorism är uppfriskande.
"Om sanningen skall döda dem, låt dem dö," sa han.
-
Det är en oskön skara som stryker runt med sina "vita lögner".
Lögnerna är till för att "bespara" mottagaren nesa.
"Ja, du ser fin ut i den där skjortan" säger de, bara för att du just berättade att skjortan är nyinköpt och du ser fram emot att bära den.
Att du faktiskt ser förskräcklig ut undanhåller de.
Den som ljuger i det lilla ljuger i det stora.
Sjas.
Bara den med styrka klarar av att vara sanningsenlig.
Och det börjar med att vara det gentemot sig själv.
Att skärskåda sig själv öppet bygger karaktär.
Karaktär är nödvändig för att leva ett ärofullt liv.
Det ärofulla livet är det enda som räknas.
-
Jag uppskattar Kant. Men kanske är jag ändå mer neokantian, som Vitalis Norström. Hos honom fanns religion och metafysik. Där fanns känsla … vilket är lustigt. Norström var känslomässig – vågar jag säga blödig(?) – jämfört med Kant.
"Ave Caesar, morituri te salutant!"
Sedan stegade de in.
“Om sanningen ska döda mig, låt mig dö” är sanningssägarens hälsning i spegeln på morgonen. Antagligen kommer du inte dö. Däremot drabbas av allt möjligt elände. Men stora själar kan inte låta sig hindras av sådant bjäfs.
Sanningen framför allt.